KARLSKOGA TIDNING 000320

RÄDDA JORDEN!

Som en fantasins resa genom sagans
hiskeliga verklighet, löpte den röda tråden.
Anders Linder berättade sin fabel med stort
engagemang, lekfullt, dramatiskt och
medryckande med hjälp av Kulturskolans
fyrtiohövdade "kaxiga” barnkör som suverän
sånggrupp och effektgivare, en liten
vuxenkör och ett kompgäng.
Musiken flödade, illustrerade, gav effekter
och svängde stundom medryckande skönt.
Den stora och småbarnsrika publiken fick
veta att sagan hette 'Alberts underliga resa',
var skriven och musiksatt av Anders Linder
och Anna Roll, att sonen Olle spelade bas
och gitarr och att "Manne" hade skrivit alla
arrangemang och dirigerade. En
familjeföreställning med andra ord ur flera
synvinklar.
Spelet kunde börja: Albert blir tungandad
på dagis, där man skaffat en hamster och
alla barnen klämde i av hjärtats lust i
sången "Albert viskar, jag ska få fiskar".
Albert gick på zoo. “Varför finns det djur
i bur”, rappade barnkören. Albert gick till
riksmuseet, blev bekant med ett
dinosaurieskelett och fick av detta goda råd,
hur han skulle rädda djuren.
Albert kommer till storsjön, där han blir vän
med storsjöodjuret, världens ensammaste
jätteödla! Fantasin och engagemanget
sprudlar.
Albert tar med ödlan på häst och vagn
söderut i Sverige. Han attackerades av en
varg, han dock gör till sin vän och en ren,
med ett brutet ben...
Det händer mycket i den här fabeln. Hästen
sörjer att han blivit åsidosatt för traktorn, men
också Albert blir ledsen när han blir utfrusen
av alla djuren, eftersom de betraktar
människan som ond, men renen kommer till
undsättning sedan Albert spjälat hans ben:
“Du kan ju laga de svaga”.
Färden går mot djurparken, en isbjörn som
grävt sig ut visar vägen till komp av en skön
“under jorden-blues”. Men där möts de av
polis, som vill rädda Albert genom att döda
djuren.
Anders Linder hade inga svårigheter att
hålla intresset på topp i nästan två timmar.
I pausen var det dock gratis fruktutdelning
till alla och nog smaskades det livligt alltid
på bananer, päron och äpplen.
Men också slutet blev gott i häftiga
gospelrytmer “Rädda jorden, rädda jorden!”
Och Albert åker till dagis med världens
största keldjur (jätteödlan), som emellertid
får astma i trafiken och därför måste ta tåget
tillbaka till Storsjön. En roande och tänkvärd
berättelse.

Sixten Albertus